xpizzastarfighterx

Mina glasögon har kommit, det tog 15 dagar för de där jävlarna på "smarteyes" att bli klar med dem, tycker det är lite lågt..tänk om jag inte haft ett par andra glasögon, då hade jag levt i helvetet i 2 veckor..men visst de får många bställningar och bla bla bla. men jag tycker att ett par glasögon inte borde ta så lång tid, jag vet att jag kanske inte är så snäll just nu mot dem...men de var faan inte heller det.
frågade om jag blivit tappad när jag var liten, vad faan e det för fråga?
bara för att man får sämre syn liksom..varför skulle skadan komma 17 år senare?? ja jag fick mina första glasögon när jag var 12 men jag ser klart sämre nu.

jag känner mig bitter på livet, men mest på mig själv. blir sur för minsta småsak, har kraftiga humörsvängningar, för ca 10 minuter sedan skrattade jag och var glad och helt plötsligt så ville jag bara lägga mig ner på golvet och gråta, slita av mig kläderna, riva mitt hår, riva överallt och bara skrika rakt ut.
jag känner hur hjärtat dunkar hårt, hur hela jag darrar av frustration och hur gråten trycker hårt uppåt i halsen. och jag har bara en ända mening som snurrar runt i huvudet, "jag hatar mitt liv".

men jag har ingen anledning att känna så, det bara blev så! och det är det som jag är så förbannad på just nu. varför känner jag så??

jag tror jag döljer ganska mycket inombords, vill inte riktigt visa mena riktiga känslor, iallafall inte offentligt, vill inte direkt vara en börda så jag gömmer undan dem. men allting brister faan när jag är på datan eller ser på film, för då kommer det alltid upp nåt som drar fram min ilska/besvikelse/rädsla/ledsamhet. tittade liksom nyss på en av mina favorit filmer, typisk tjejfilm jag vet men ändå, det var "The wedding singer". jag gillar den ganska skarpt. jag gråter lite på slutet varje gång när ´Robbie sjunger för Julia på planet sången all i wan´t to do is grow old with you, lovar att min engelska var dålig där men det skiter jag i. den sången är otroligt vacker och söt.

och jag blir så sur när filmer aldrig kan vara realistiska, ofta det skulle vara så! folk är inte som i filmerna, bara lite grann. men de gör inte som i filmerna, de kanske bara känner så.

så det som väckte lite av min undangömda ilska nu var alltså hans frustration i filmen, jag blev alltså robbie när jag tittade på filmen och höll med han om minsta lilla sak. jag tänker på en massa personliga grejjer just nu. jag kanske tar ord för seriöst, men jag blir så otroligt arg och ledsen, och framför allt besviken när folk säger att jag känner/agerar nånting som jag inte alls gör. även om det är ett fucking skämt. för mig är det inte ett skämt som människan säger, jag tar åt mig det som andra säger. även fast jag egentligen borde skita i det och skratta med dem. det går inte, jag blir ledsen när jag ser det som att jag är otroligt missförstådd.

det känns som att ingen förstår sig på mig, att ingen vet vem jag är. varför skulle de annars kommentera som de gör? om de känner mig, så där mycket som de säger sig att de gör...varför förstår dem då inte att jag inte tycker att det är ett skämt att säga "sen du började med sång så tror du dig kunna allt om det".

för grejjen är den att, neej jag tror det inte alls! jag kan ingenting om sång, visst jag har gått i musikklass i 3 år men jag har liksom inte lärt mig någonting om musik, jag är isådanna fall bättre på teater, musikläraren i högstadiet sa liksom själv det, "Musik är inte din starka sida, men jag ger dig ett G..du skulle få bättre om vi gav betyg i teater också".
så alltså, jag tror inte mig vara bra på musik. bara för att jag nämner att jag tycker det är tråkigt med låtar som låter likadant på både vers och refräng, att alla sa att det var ett lyft när Sarah Dawn Finer sjöng sin reffräng på "Moving on" och jag inte alls håller med.
visst, det var tydligen ett skämt den där kommentaren som jag fick, men jag kan inte skratta åt det när jag blir ledsen när folk inte kan förstå vad jag menar, skämta inte bort det. jag ber.

och jag är arg på mig själv för att jag aldrig sätter igång med matten, jag hatar det!

drag och slit!